När vi var små brukade fågelboken ligga framme i fönstret hos mamma och pappa. Det gör den kanske fortfarande, jag har inte sett efter. Vi satt vid köksbordet och såg ut på de små liven som pickade i sig talg och frön. Slog i boken och skrev upp de olika sorterna vi såg. Samma sak hemma hos mormor. Det hände att man kunde få se en ekorre vid hennes fågelbord, och hos farmor såg vi en gång två snövita hermeliner med pepparkornsögon och svanstippar som verkade ha doppats i bläck. Kanske drack man något varmt och var glad att man inte var ett litet djur ute i kylan.Nu hänger det några talgbollar i en behållare utanför mitt eget köksfönster. Något är i alla fall positivt med den här perioden mellan höst och vinter.
Nu sitter jag och väntar på hemtenta nr 2. Fick tillbaka den första igår. VG, så otroligt skönt! Nästa ska publiceras nu klockan 12, tror jag i alla fall. Hoppas på det.
Och i morgon blir det ett litet äventyr för mig och Bänny, skriver mer om det när vi överlevt :)
3 kommentarer:
Du är så duktig VG-Emma! och, ja... barndommsminnerna kommer tillbaka titt som tätt äver hos mej.. rätt scary då man måste inse att man blivit "vuxen" nu och inte kan samla på sig fler "barndomsminnen". Gäller bara att se fram emot alla "vuxenminnen" som vi faktiskt kommer att samla på oss under framtiden och, på äldre dagar, kunna tänka tillbaka på och glädjas åt. . .
Kramar i massor!
Jodå vännen,den står i hyllan vid fönstret och er lista finns kvar!Jag sågade ner en fin björk, förlåt Anders, som nu är behängd med fröautomater utanför altanen. Satt i hängungan och njöt av alla glada talgoxar och blåmesar igår. Så vilsamt med bok och temugg! Lottis tog kort och sa att jag liknade en heffaklump! :) Kram min Dotter min Dotter!
Tack Madde! Och ja, du har rätt :) Vi får glädja oss åt det! Och mami, heffaklump?! Haha :)
Skicka en kommentar