Efter en jättekul lördag med mina brudar här, och en rätt rejäl fest (skulle ha lagt upp bilder om inte laddaren till kamerabatteriet var borta, skräll), vaknar vi på söndagen och upptäcker att någon under festligheterna troligtvis har satt sig på Internetdongeln som är helt böjd. Totaldeprimerad går jag för att rosta bröd och upptäcker att fönstret som brödrosten står i är täckt av vitt luddigt mögel. Mysigt värre. Paniken inträffar.
På måndagen gör jag misstaget (?) att kolla i de andra fönstren och upptäcker att det är samma sak överallt. Förutom i sovrummet. Där är det värre. Enorma gråsvarta luddiga fläckar har i hemlighet spridit ut sig bakom persiennen och invaderat fönstret! Paniken nu total. På vägen till jobbet går jag för att lämna in dongeln och förhoppningsvis få en ny. I stället får jag veta att en ny kostar 1000 kr. Alternativet är att skicka in den på service, det kunde kanske bli billigare men kunde ta upp till sex veckor. Sex veckor utan Internet?! Hur överlevde folk förr i världen?
På tisdagen flyttar vi ut i vardagsrummet av rädsla för att sova i sovrummet, möglets boning. Sporer som flyger runt i luften och invaderar våra lungor! Jonas ringer hyresvärden som lovar att komma på fredagen med en snickare. Inte särskilt lugnande eftersom han inte hållit ett enda löfte än...
Onsdag kväll tillbringas i Oslo på match, som de vinner. Jonas gör mål och blir matchens lirare. Var saker och ting på väg att vända? Oh nej. När vi kommer hem mitt i natten, jag utmattad och har ännu en halv fem-morgon att se fram emot, så upptäcker jag att frysen har tappat värmen och allt har smält där inne. Skåda mitt sammanbrott. Jag ringer och väcker mamma i panik (sorry!) och försöker skruva ner temperaturen så det ska bli kallt igen.
Torsdag morgon halv sex. Emma ska till jobbet. Men oj, bilnyckeln har försvunnit! Emma får springa till jobbet. Yes, springa. Ni som har varit här och vet var jag jobbar vet att det inte är jättelångt precis, men det är inte direkt nästgårds heller. Nerför en backe och över en bro, nerför en backe och över en bro. Hej hå, över en bro, och sen var det nånting med en ko...
Första gången jag springer (pga ryggen) på ett halvår, blir alltså i jeans och jobbtröjan, halv sex på morgonen. Det tog sju minuter. Genomsvettig och en smula rasande ringer jag till Jonas för att höra om han hittat den, han skulle ju också till jobbet. Han hittade den i sängen när han gick och lade sig igen...
På fredag eftermiddag dyker faktiskt hyresvärden upp (efter att jag ringt och påminnt honom), men utan snickare. Han säger att han tar allvarligt på problemen och ska fixa en firma som ska komma och mäta om det är farligt. Sedan ska det åtgärdas. Jag talar om att jag är jävligt less på att vänta på badrumselementet (två månader snart) och han lovar såklart att fixa det. Återigen, not reassuring. Andra lägenheten med mögel. Humöret på topp.
På lördagen jobbar jag faktiskt bara 3,5 timmar, för att sedan åka med Tove till Oslo för att shoppa och gå på hockey igen och sedan utgång. Efter jobbet inser jag att jag aldrig fick hemnyckeln av Jonas när han var förbi. Jag glömde fråga, han glömde lämna. Jag ringer och får veta vad jag egentligen redan visste. Japp, nyckeln var på väg på match. Det var bara att traska hem till Tove för att se på när hon gjorde sig i ordning. Det var kul. Jag kände mig så fin i fulaste jobbskorna, uttänjda jobbjeansen och den hyfsat svettiga jobbtröjan.
Det hela slutar med att jag får köpa ny klänning, nya skor och strumpbyxor för att kunna visa mig ute bland folk. Och jag tror aldrig att några har shoppat så effektivt som vi gjorde, tack Tove :)
Som avslutning blev det faktiskt en jättetrevlig kväll i Oslo, med ny seger och nykter utgång i mitt fall. Sen körde jag de fulla små liven ända tillbaka till Kongsvinger och såg fram emot att jobba även söndagen. 50 timmar arbete blev det den veckan, och ca 5 timmars sömn kändes det som. Tack gode gud att den är över. Nu kan det bara bli bättre? I all stress lyckades jag dock glömma bort första advent! Jag, juloholisten! Jag var helt enkelt en skam på torra land. Tur att Jonas tog med mig på julmarknad så jag fick lite glögg. Sen bjöd Kalle och Tove på lite mer glögg. Mmm glögg.
Igår var hyresvärden här igen och han hade faktiskt med sig ett element! Jag trodde jag skulle svimma. Sen lämnade jag skriftligt på att vi inte tänker betala hyra förrän allt är åtgärdat och han accepterade det utan problem. Han sa att han hade pratat med någon som sa att fuktmögel på trä inte var skadligt, men jag lyckades övertala honom om att vi ville ha mätning iaf. Jag var så stolt när han gick!
Och idag på jobbet fick jag ett mess från Telekiosken, de skulle ge oss en ny dongel helt gratis! Things are looking up... Och allt i frysen frös faktiskt igen över natten. Får väl se om vi dör när vi äter det :p
2 kommentarer:
Men Emma vilken vecka!!! Har dom bara mögliga lägenheter i Norge? Fy va jobbigt, hoppas att det åtgärdas å det snaraste! Nu är det inte långt kvar till den 13:de och vi får njuta av din skönsång :) kram på er
Säger bara OJOJOJ.. :S Ja, svårt å slå det där må jag säga.. Lät som en hektisk dryg vecka! Men du verkar ändå ha tacklat den rätt bra o att de vänder till nå bättre nu.. Vi får hoppas på de! :) Här är de oxå mest jobb just nu iaf känns de som, saknar er alla.. :( Men snart är det den 13:e så då ses vi igen! :D Jippie! Sköt om dig så ses vi snart *ler* Ps. Ja, mitt inlägg berörde mig själv väldigt mycke, du vet hur man blir när man sitter o tänkter på allt. Tur vi är likadana Emma :) ds.
Skicka en kommentar