Jag älskar att åka tåg. Har alltid gjort det och kommer nog alltid att göra det. Särskilt så här på morgonen, när solen ännu inte riktigt tagit sig upp och himlen är blå, grön, lila, gul, rosa och orange på en och samma gång. Marken är vit av frost. Jag minns tågluffen, när resor på fyra timmar plötsligt kändes korta. Denna tvåtimmarsresa hem känns alldeles för kort. Ändå har jag tid att slappna av, arbeta undan, vila, tänka. En koncentrerad bubbla av tid. Jag skulle kunna sitta kvar här hela dagen.
2 kommentarer:
Ja, precis så är det. Jag pluggar aldrig så bra som när jag åker tåg. Får tusen saker gjorda. Man sitter stilla, men får ständigt mijöombyte och nya intryck om man så önskar. Tillåts att bara gå in i sig själv och vara på väg nånstans.
Fäääntästik.
(förutom när man får plats vid bord. don't even get me started...)
Ja! Det är därför jag inte har något emot att jobba i Sthlm ett par dagar varje månad! Precis Katta, inga ögon mitt emot bara en slät stolsrygg, helst vid fönstret! Det är min värld, med endast ryggsäcken bredvid!! :) Kram Mamma A
Skicka en kommentar