Penguins mate for life. That doesn't surprise me much because they all look alike. It's not like they're going to meet a really new, great looking penguin someday.

Jag och Ronja bokade våra biljetter hem för flera veckor sen. Ju närmare vi kom den dag då vi faktiskt skulle resa för att överraska alla, desto mer nervös blev jag. Jag ljög för alla som frågade när jag skulle komma hem och sade att jag inte visste. Hihihi, fnissade jag för mig själv, ni har ingen aning.

Direkt efter pitchen tog vi bussen till Dublin för att sova på hotell vid flygplatsen. Hotellet var 4-stjärnigt och riktigt fint. Billigt var det också, bara 80 euro fick vi betala tillsammans.

Carbonara och pizza i hotellrestaurangen.

Morgonen efter tog vi flyget hem. När vi landade i Stockholm var solen precis på väg ner.
Underbara vackra Sverige, äntligen hemma!

 Jag tog tåget från Arlanda direkt till Uppsala. Var så nervös att jag hade haft hjärtklappning hela dagen. Jag hade försökt få Jonas att vara vid Skype klockan sju, så när jag tog en taxi till hans nya adress (hade ju aldrig varit där förut då han flyttat sen jag åkte) höll hjärtat på att hoppa ur bröstet. Hade tur att någon var på väg in precis när jag kom så jag slank med och ringde på korridorsdörren. En kille öppnar, släpper in mig och visar på Jonas dörr. Jag knackar på men inget svar. Han är inte hemma! Jag var dock lite före utsatt tid och satte mig i köket för att vänta. Killen var supertrevlig och erbjöd mat samt försökte ringa till Jonas, men inget svar. Nu började jag bli lite stressad, hade han glömt bort? Tänk om han var ute på nånting så jag skulle få sitta där hela kvällen? Tillslut ringde jag själv och Jonas vän Erik svarar. Han har glömt mobilen hemma hos honom. Perfekt. Som tur var var han på väg hem.
Tillslut kom han in genom dörren och jag kikar runt hörnet från köket med världens flin. Det roligaste var att det tog ett tag innan han kände igen mig, först hälsade han som på en främling. Sen blev allt som det skulle igen.

På fredagen tog jag tåget till Falun för att klippa mig hos finaste Lisa. Jag kutade från stationen med min stora väska, livrädd att jag skulle stöta på någon på stan! Väl hos Lisa fick jag senaste nytt från melodifestivalen (hennes lillebror Olle spelar piano i Top Cats!) och vi tog igen förlorad tid. Tack snälla du för den stunden!

Jag ringde Mikael från salongen, var ju tvungen att ordna skjuts till Skäve. Tanken var först att han skulle komma dit och låna nyckeln till Lisa och Johans lägenhet för att hämta Johans packning (de åkte norrut på skotersemester i lördags), men det blev inställt. Så istället fick jag snällt ringa och fråga om jag kunde få åka med till Skäve på kvällen. Han blev också något chockad :) När han kom satte jag mig i baksätet (han har tonade rutor så jag syntes inte) och så åkte vi hem till mamma. Han bad om hjälp med att tömma bilen och hon öppnade dörren där jag satt. Trodde nästan hon skulle svimma för en stund :) Pappa tog det lite mer med ro när han kom hem från jobbet och jag steg ut i hallen :) Så roligt att överraska!

Bästa Mollsan blev faktiskt riktigt glad att se mig,
annars är det Jonas som brukar vara den stora favoriten.
Han kom ju iofs lite senare på kvällen till hennes stora förtjusning.

Mamma förberedde för våren.

På lördagen var det dags att överraska tjejerna. Jag hade pratat ihop mig med Anna som nyss fyllt 25, och hon bjöd hem dem på middag i Arkhyttan. Alla kunde inte komma, men Bänny och Söder var i alla fall på plats. Anna skickade ett sms när de hade kommit och sen skjutsade pappa dit mig och Lottis. Gladare tjut var det längesen jag hörde när jag kikade in i köket :) Jag är så glad att alla överraskningar gick i lås och att ingen avslöjade mig. Denna kväll var efterlängtad, jag ser så mycket fram emot sommaren!

Tack för en underbar kväll!

Anna fick såklart både presenter och kladdkaka.

Efter några glas vin och mycket god mat var vi bara tvungna att ta reda
på exakt hur viga vi blivit med åldern och hur våra eventuella gemensamma barn skulle se ut.

Mitt och Jennys avelresultat: Bemmy.

Söndagen inleddes med sconesfrukost framför Vasaloppet. Sedan packade vi ihop och tog oss till mormor för efterlängtad fika- och pratstund. Efter det blev det middag hos Barbro och Micke i Säter och sedan en sväng förbi Per, Anna-Lena och Daniel i Mälby innan vi tuffade vidare mot Uppsala.

Det var riktigt jobbigt att ta tåget till Arlanda på måndagsmorgonen. Tur att jag verkligen vet vad jag har där hemma. Nu har ju faktiskt som sagt halva terminen gått. Tack alla! ♥