fredag 5 mars 2010

Vad tror du?

Igår var jag tillbaka på chipsfabriken igen.
Jag sitter i godan ro och letar fula chips i ett kar.
Plötsligt stiger mannen jag ska arbeta med för dagen fram och säger:
Är du religiös?

Jag blir lite ställd. Religiös, vadå, jag, nej?
Eh nej, svarar jag.
Va bra, säger han, för jag svär ganska mycket.
Svär på, ler jag eftersom även jag själv alltför ofta visar fram detta
bevis på bristande ordförråd och bildning (eller hur var det Bänny?).

En liten stund senare kommer han tillbaka med en förklaring.
Han hade en gång tidigare arbetat tillsammans med en
ytterst religiös dam som ägnat dagen åt att försöka
frälsa/omvända honom och när han slutligen bad henne
att lägga ner den verksamheten så slutade det hela med
ett irriterat möte hos cheferna.
Jag sa att även om jag hade varit smällreligiös skulle
jag inte ha försökt frälsa honom.

När han gått tillbaka till sin plats funderade jag en stund på
det här med tro.
Jag vet nämligen att de finns de som tror att jag och hela min
familj är helreligiösa, något jag blir lika irriterad på varje
gång jag hör det.
Och sen går hela min irritation ett argt varv till när jag tänker
jaha, vad skulle det vara för fel med det då, om det var så?
Min underbara mormor tror, och jag vet att hon gör det
för mig också.
Jag trivs i kyrkor, var annars finns en sådan akustik?

Jag tror inte på Bibeln, eller någon annan religiös text.
Jag tror, eller kanske snarare hoppas på att det kanske
finns någonting större än oss själva, dvs att inte allt bara blir
helt svart, poff slut, när man dör.
Att man kan få träffa människor som lämnat en, igen.
Och framförallt tror jag på att precis alla har rätt att tro,
tänka, tycka, göra och vara precis vad de vill,
så länge som man inte skadar någon annan.
Eller försöker pracka på dem sina egna åsikter.

Så varsågod, tyck vad ni vill om det.

Och en sak till.
Är det inte helt enligt tidsandan att jag tjänar mer

än jag någonsin gjort på att rädda folk från brända
och fula chips? Mycket mer än jag gjorde idag
då jag tog hand om folks barn.

Prioriteringar helt enkelt..

3 kommentarer:

Bänny sa...

Att svära är bevis på bristande kultur och bildning! ;)

Emmet sa...

Visst ja, så var det! :)

Linda-Villa Skrolycka sa...

Helt sjukt med dessa konstiga prioriteringar här i världen. Att fina chips är viktigare än barnen... förstår verkligen inte. Jag har en kompis som jobbade på korvbrödsbagaren innan hon började plugga till lärare, hon sa samma sak, inte kommer jag att tjäna mer pengar för att jag pluggar i fyra + år och vill jobba med barn. Men mer givande är det ju såklart :)

Laddaren har hittat hem! Vad kostade det? Du kan ju smsa kontouppgifter och summan så sätter vi in det till er/dig.
Kram kram