It's not hard to fall, when you float like a cannonball

Vad kan vara mer frustrerande än att längta efter något som man inte vet vad det är? Den där drömmen som jag inte kan sätta fingret på, men som svävar runt mig. Så nära att om jag bara sträckte ut handen skulle jag kunna röra vid den. Men den glider undan för mig. Att sätta ord eller känslor på den är omöjligt eftersom jag inte lyckas ringa in den.

Och om jag inte vet vad det är för mål jag strävar mot, hur vet jag då att jag tar rätt steg för att nå dit? Att chansa passar inte mitt kontrollbehov.